Elisabeth Andersson


Foto: <3Elisabeth Andersson


Elisabeth Andersson

Elisabeth Andersson, 680614-7861, sedan 1994 boende på Trålgränd 2, Södermalm
utgör den s k målsäganden i den process som faktiskt kan sägas utgöra Sveriges allra
största lilla rättsskandal. I Stockholms tingsrätt bifalldes hennes talan av en fullständigt
enig tingsrätt, där rådmannen Allan Camitz milt uttryckt var starkt drivande. Bortåt
ett år senare togs processen om i Svea hovrätt och då underkände en likaså fullt enig
hovrätt åtalet. Men då hade alltså tillkommit de bevis som polisen inte intresserat
sig för att ta fram och dessa hade fått godkännas för användande innan rättegången,
men efter att prövningstillstånd för ärendet beviljats. Detta var dessutom innan dess
att man införde s k videorättegångar. Förhören i tingsrätten spelades således aldrig
in utan togs om i sin helhet. Det visades således inga filmer i Svea hovrätt, vare sig
de som Liza Marklund påstod sig ha sett eller några andra. Utgången av målet var
på sitt sätt tämligen given med tanke på förutsättningarna och att det nu fanns ett
underlag för att föra den oskyldigt dömde personens talan. Den misstänkte bevisade
eller gjorde i vart fall troligt att han inte befann sig på brottsplatsen och därigenom
kunde han knappast ha begått det brott som kanske inte ens inträffat. Det blev alltså
i praktiken så att han betraktades som skyldig av rättsystemet (polis, åklagare och
domare) ända tills han lyckades bevisa motsatsen. I normalfallet är det faktiskt tänkt
att vara precis tvärtom.

Elisabeth Andersson utgör alltså målsägande och hon är sannerligen inte vilken sorts
målsägande som helst. Den som inte vet bättre kan tro att hon är kriminell, men det
är hon knappast. Däremot har hon vad man skulle kunna kalla en sjaskig livsstil och
utgör någon sorts "white trash" i det trivsamma vita medelklassområde hon bebott
ända sedan det uppfördes. Tidigare hade hon ägt en liten bostadsrätt på en annan del
av Södermalm. Men mellan födslarna av hennes 2 barn flyttade hon och dåvarande
partnern till en nybyggd lägenhet i allra första etappen av Hammarby Sjöstad. Hon
utgör alltså en sorts urinvånare i denna stadsdel och för hennes barn är den ingenting
annat än deras hembygd.

Elisabeth Andersson hade mycket väl kunnat vara osynlig för snart sagt vem som helst
i närområdet. För en observant person blev hon emellertid synlig någon gång i början
av seklet, framför allt för att hon då började skaffa sig gamla, fula bilar, åtminstone en
liten smula uppseendeväckande i den omgivningen. Hon började dessutom utan någon
som helst tanke på hänsyn att parkera dessa på platser, där inte bara parkering förbjöds,
utan också trots att det borde vara uppenbart för vem som helst att busstrafiken skulle
få svårigheter att passera. Om busstrafikens svårigheter har det skrivits i lokaltidningen
och en sådan notis finns med i bevismaterialet som lämnades in till hovrätten. Så hur
kan då en person medvetet förfara så här trots att hennes bilar (hon har ägt åtskilliga)
faktiskt är belagda med körförbud och trots att hon borde inse att en gata vare sig kan
bli städad eller snöröjd ordentligt när hon beter sig så ? Svaret står att finna i Elisabeth
Anderssons tämligen extrema personlighet, en personlighet som dock inte är mer extrem
än att hon kan ändra beteende när det är nödvändigt. Hon är alltså inte någon fullfjädrad
psykopat men den som upplevt ett av hennes vredesutbrott på nära håll har sannerligen
fått med sig ett minne för livet. "Varför loskar du på min bil ?" löd repliken från den vid
tillfället synnerligen kränkta kvinnan, endast en tvärhand hög.

Den som försöker hitta bevis för att Elisabeth Andersson är kriminell går emellertid bet
på uppgiften. Den som efter att 2005-03-18 blivit brutalt misshandlad av en person ur
hennes kriminella bekantskapskrets har emellertid all anledning i världen att försöka
hitta just sådana bevis. Det gick emellertid inte utan det som sommaren 2005 gick att
återfinna i Stockholms tingsrätt ( hon kan ha begått brott någon annanstans ) var bara
en nedlagd utredning om grovt rattfylleri samt hennes också avslutade vårdnadstvist. Ur
denna gick hon förvisso inte direkt segrande men i praktiken fick hon ändå ungefär som
hon ville. Hon är alltså svår att lagföra för brott. De anmälningar som gjorts emot henne
för misshandel och hot ( uppvisade i hovrätten ) lades ner utan prut och anmälningarna
om falsk tillvitelse togs aldrig på allvar. Icke desto mindre nödgades en senare åklagare
använda synnerligen märkliga formuleringar för att inte, som tidigare Anders Sundholm,
gå i hennes ledband. Några åtal gällande skadegörelse har således inte väckts på senare
år, trots att anmälningar kommit in med jämna mellanrum.

Elisabeth Anderssons eventuella grova rattfylla förtjänar att  granskas ytterligare en
smula, eftersom händelseförloppet säger en hel del om hennes personlighetstyp. Man kan
gissa att ordentliga blodprov togs på både henne och hennes väninna. Man kan också lätt
tro att de lämnade den bil de framförde ( belagd med körförbud ?) men greps strax efteråt,
dock utan att polisen kunde avgöra vem som framfört bilen. Och eftersom båda troligen
blånekade gick det sannolikt inte att döma någon av dem. Och givetvis skall ingen dömas
utan ordentliga bevis, inte ens Elisabeth Andersson även om hon faktiskt fått en person
dömd i lägre instans för ett brott denne inte begått och som kanske aldrig ens inträffat.
Hur som helst, Elisabeth Andersson får vänta några månader, men ärendet avskrivs och
kanske är det advokaternas förtjänst. Det finns goda skäl att tro att Elisabeth Andersson
efter denna minnesbeta inte längre kör rattfull. Det finns dock minst lika goda skäl att tro
att hon åtskilliga gånger tidigare kört rattfull utan att ha åkt fast. Det handlar ju faktiskt
om en person som dagligdags, under flera år, framförde bilar belagda med körförbud utan
att ha fastnat i några poliskontroller. Sannolikt hade hon också vid åtskilliga tillfällen med
sig 1 eller 2 minderåriga barn i bilen. Den som bekymrar sig om säkerheten för de minsta
borde vara bekymrad över att en person som anses vara lämplig vårdnadshavare under lång
tid betett sig så.

Den som läst Elisabeth Anderssons vårdnadstvist, till största delen finansierad av rättshjälp,
har svårt att tro något annat än att den inleds med en falsk anmälan om misshandel, riktad
mot hennes dåvarande sambo. Denne råkar dessutom vara känd kampsportare och detta
faktum är knappast något som hjälper honom i den fortsatta processen. Polisanmälan läggs
emellertid ned, men det är ändå den enskilda händelse som sätter igång vårdnadstvisten.
Och Elisabeth Andersson får som hon vill och blir ensamstående med 2 minderåriga barn
och med hela, inte halva hyran att betala. En anledning till att hon framfört bilar av den
sort hon gjort är sannolikt att hennes pengar inte räckte till mera än så. Med tiden har hon
emellertid fått bättre ekonomi och detta har avspeglats i de alltmer förekommande köpen
av ny gammal bil. Det är detta som gör att det blir en smula svårt att tala om hennes bil
eftersom hon byter upp sig hela tiden. Numera är hon inte speciellt avvikande i området
i det avseendet.

Elisabeth Andersson har således troligen slutat köra rattfull och hon har nog också slutat
att framföra bilar, belagda med körförbud. Men för att det sistnämnda skulle kunna hända
krävdes speciella omständigheter och hon tog en gruvlig hämnd på den person som tordes
anmäla henne. Hade denne vetat vilket händelseförlopp som skulle komma att följa därpå
hade han knappast dristat sig till något sådant. Och i så fall hade Elisabeth Andersson
knappast kommit sig för att upphöra med olovlig körning. P g a arbetet och inte minst p g a
hennes egen bekvämlighet är hon inte benägen att förflytta sig på annat sätt än med bil.
Hon anser sig vara nödsakad att äga och framföra ett fordon men hon gör sitt yttersta för
att undkomma de utgifter som drabbar vanliga bilägare, såsom parkeringsavgifter och även
trängselskatter. Våren 2006 använde hon t ex sig av s k fusklappar för att undgå
registrering vid passage av avläsningsstationerna för trängselskatt. I detta var hon tämligen
ensam i det tämligen välmående medelklassområdet. Det finns därför en liten möjlighet att
någon faktiskt gett sig på hennes bil just därför under just denna tid. Det är dock också så
att den 3:e anmälan om skadegörelse som gjordes i april 2006 faktiskt kan visas vara falsk
om man studerar utdrag ur trängselskatteregistret. Elisabeth Andersson anmälde att någon
skulle ha förstört hennes skylt, men i själva verket kan man inse att det som förstörts är de
mer eller mindre olagliga täckkåporna. Och man kan faktiskt fråga sig varför man gör sig
besväret att skaffa sådana när man ändå inte har en tanke på att betala avgiften ! Men det
handlar sannolikt om en bestämd vilja att aldrig någonsin på minsta vis göra rätt för sig !

Efter att ha blivit av med f d partnern bor Elisabeth Andersson således ensam med barnen
på 84 m2 på Södermalm i Stockholm. Trots alla bidrag och trots att hon mestadels arbetar
svart har hon sannolikt ont om pengar. För att hålla nere restiderna skaffar hon sig bil(ar).
Några år senare kommer hon att hävda att en viss person gett sig på hennes bil(ar) för 10
år sedan trots att hon i vårdnadsdokumenten påstår att hon vid motsvarande tidpunkt inte
äger någon bil ! Men Elisabeth Andersson kan alltså inte tala sanning, ens om hon skulle
vilja ! Och varför skulle hon vilja tala sanning, när det går så bra för henne ändå ?

Vi har alltså en situation med en person som överkonsumerar boende (för stort och för dyrt),
kör olagligt och parkerar uppseendeväckande fel, vilket förhindrar framkomlighet för bussar
och försvårar snöröjning och städning. Den som undrar varför en person som har så oerhört
mycket att dölja tvärtom verkar exponera sin sjaskiga livsstil kommer så småningom fram
till slutsatsen att det handlar om insidan på huvudet. Elisabeth Andersson är inte psykopat,
utan snarare en person med starka psykopatiska drag. Vore hon man vore hon en direkt fara
för samhället. Nu ser hon bara ut att vara en stackars svag, liten kvinna men ack så skenet
kan bedra. Den som råkat dra på sig hennes vrede har skaffat sig en fiende för livet och
att ha en sådan av den sorten riskerar att bli förödande för den som drabbas. Och så blev
det ju också i det här fallet.

Elisabeth Andersson låter således en av sina kriminella bekanta gå lös på den person som
vågat kritisera hennes livsstil 2005-03-18. Alla de anmälningar hon gjort om skadegörelse
är gjorda efter detta, till att börja med mot en person vars identitet hon inte kände. Det
faller på sin egen orimlighet att en icke våldsbenägen person skulle våga närma sig vare sig
henne eller hennes egendom efter detta datum. I oktober 2005 gör hon emellertid sig skyldig
till olaga hot mot den person hon tidigare låtit misshandla. När denne polisanmäler henne för
olovlig körning, bevittnad morgonen innan, kallas hon till polisförhör och tvingas erkänna
förseelsen. Men det handlar alltså om att en person som kört olovligt i flera år får böta vid
1 ynka tillfälle ! Det verkar som en hyfsad mängdrabatt ! Emellertid går den här händelsen
henne förnär och hon beslutar sig för att ta en gruvlig hämnd på den som angivit henne.
Föga kan hon väl då ana exakt hur långt hon skall komma i sitt manipulerande av det
svenska rättssystemet och hur gärna det låter sig manipuleras av henne. Under förhören
hos polisen ställs alltså inte en enda kritisk fråga till henne och trots att hon upprepade
gånger sagt sig skola uppvisa filmer föreställande den skadegörelse hon anmält kräver
man aldrig in några sådana. Och när slutligen åklagaren läser innantill är det för sent !
Elisabeth Andersson har nu fått personuppgifter på den som dristat sig till att anmäla
henne och bland det första hon gör är att förfölja denne till porten i ännu en ny gammal
bil. När den förföljde personen ringer upp Matilda Galaoul Johansson på polisen och
försöker anmäla detta möts han bara av totalt förakt : "Säg det till åklagaren" ! Och det
kanske han borde ha försökt göra !

2013-12-23

Det har alltså genom årens lopp gjorts försök från Kronofogdemyndighetens sida att få
Elisabeth Andersson att, åtminstone i viss utsträckning, göra rätt för sig men de fåtaliga
påstötningar som gjorts har inte resulterat i något bestående. Men nu, strax före jul, ser
det ut som om man dragit igång en ny aktion. Möjligen kan de beslut som tagits störa
julfriden åtminstone en liten smula för hennes  familj, bestående av 2 förvärvsarbetande
och 1 skolelev. Men troligen är även detta försök dömt att misslyckas. Så här har det
i alla fall gått till :

2013-11-18 fattas ett grundbeslut. Enligt detta skall Elisabeth Andersson varje månad,
som utmätningsbelopp på en skuld av 387.664 kr i 262 allmänna mål, erlägga 9.179
kr. Förbehållsbeloppet, alltså den summa hon garanterat får behålla, sätts till 5.506 kr.
Därtill uppbär hon alltså bl a bostadsbidrag och underhållsbidrag. Detta beslut kunde
emellertid inte Elisabeth Andersson acceptera utan hon överklagade och 2013-11-25
fattades ett ändringsbeslut, där utmätningsbeloppet fastställdes till mera måttliga 4.262
kr och förbehållsbeloppet till 10.423 kr. I ett huj fick alltså Elisabeth Andersson 5.000
kr mera att disponera, kanske då till julklappar åt barnen, varav ett alltså sedan några
år är myndigt och numera förvärvsarbetar inom samma bransch som modern.

Det bör noteras att Elisabeth Andersson , kanske som en följd av den högre standard
hon numera åtnjuter, faktiskt inte längre ser ut att smita undan de s k trängselavgifterna.
Däremot har hon definitivt inte tänkt erlägga avgift för TV och radio i första taget, detta
trots att hon sedan länge äger även apparater av det slag som nyligen avgiftsbelagts.

2014-05-28

Aktuell skuld till det allmänna för Elisabeth Andersson var 2014-05-27 291.255 kr och
skulden fördelade sig på 181 st allmänna mål. Ytterst få nya skulder i form av böter för
otillåten parkering har tillkommit på senare tid. Trängselskatt verkar t ex betalas !

Enligt beslutsnr 12134575807 hos Kronofogdemyndigheten dras numera endast 3.121
kr månatligen från hennes lön. Beloppet nedsattes 2014-05-06 från 4.262 kr och det s k
förbehållsbeloppet uppgår till 11.708. Till detta lär komma ett generöst bostadstillägg.

2014-11-28

Om någon har väntat sig att det plötsligt skulle börja gå dåligt för Elisabeth Andersson
så har denne all anledning att känna sig besviken. Tvärtom går det faktiskt just nu så
mycket bättre för henne än någonsin tidigare. Och detta blir framförallt väldigt synligt
när man betraktar hennes självdeklaration som just godkänts för inkomstår 2013.

Låt oss först börja med den lilla plumpen i protokollet : Elisabeth Andersson påfördes
nämligen en förseningsavgift på 2.000 kr eftersom hon inte höll den utsatta tiden. Å
andra sidan är hennes inkomst av tjänst nu högre än någonsin : 334.473 kr vad gäller
2013 års inkomster. Detta kan jämföras med föregående års 271.263 kr och framför
allt kan vi sätta summan i relation till de inkomster av tjänst som hon uppvisade under
de år då hon mestadels jobbade svart och därför knappast uppvisade några inkomster
alls. Gissningsvis är det numera "hederligt" arbete som gäller och en anmärkningsvärd
sak är att för första gången på väldigt många år så uppvisar Elisabeth Andersson en
årsinkomst som överstiger hennes skuld till Kronofogdemyndigheten ! Detta, om något,
borde verkligen vara värt att fira. Visserligen pågår det fortfarande en löneutmätning
för hennes del men ingen kan väl tro att denna skulle utgöra något större bekymmer
för henne ! Och det faktum att hennes underhållsstöd inte inkom i tid under delar av
året torde inte heller störa henne speciellt mycket ! Snart, mycket snart får hon heller
inte längre något bidrag av den sorten.

Det finns alltså all anledning för Elisabeth Andersson att celebrera sin livssituation !


2015-10-19


Elisabeth Andersson hade 2015-10-05 en skuld till det allmänna på 202.454 kr och
den fördelades på 115 olika poster. Men : någon löneutmätning pågår för tillfället
inte enär beslutet om sådan upphävdes 20150810. Varför detta skedde är just nu
inte känt för skrivaren av dessa rader och inte heller om kronofogden har några som
helst planer på att försöka dra in beloppet till staten eller om man helt enkelt bara
låter skulderna gå ut efter 5 år. I vart fall drar hon inte på sig några nya sådana och
det borde hon inte heller behöva med tanke på att hon inte längre har hemmavarande
barn, för vilkas försörjning hon är skyldig att stå. Hon deklarerade dessutom för en
inkomst på strax under 400.000 kr föregående år och det bör vara tillfyllest för att
klara av hyran för en lägenhet på 84 m2 i ett hus byggt 1994. Marknadshyror är som
bekant ännu inte genomförda. Den som på sajten merinfo.se gör en kontroll av den
ekonomiska styrkan hos Elisabeth Andersson får ett besked om hur mycket hennes
lägenhet är värd (åtskilligt) men siffran stämmer alltså inte för en resthyresgäst.


2016-06-14


Idag fyller Elisabeth Andersson 48 år och är alltså inte längre någon s k ung kvinna.
Å andra sidan har hon mycket annat att glädja sig åt. Kronofogden utgör t ex inte
längre något större problem för henne och har väl egentligen aldrig gjort så. KFM
valde nu visserligen att lägga beslag på hennes skatteåterbäring (några tusenlappar)
från 2015 års inkomster men med en månadsinkomst på i snitt 35.000 och utan några
hemmavarande barn att försörja och i avsaknad av s k marknadshyra står hon sig
riktigt väl. Inte heller kan hon heller längre drabbas av temporärt uteblivet bidrag för
underhåll och i vilket fall som helst har ju förskotteringen av underhållsbidraget
funnits där för henne hela tiden.


2016-07-22


Detta datum kan noteras att Elisabeth Anderssons skuld till det allmänna, en gång i
tiden uppgående till en summa över 1/2 miljon numera är nere på 144.518 kr, ett
belopp som knappast ens skulle gå att skrämma deltagarna i TV3:s Lyxfällan med.
Och hur har det gått till ? Jo, sannolikt på så sätt att alla felparkeringsavgifter och
trängselavgifter avskrivits efter 5 år, inte genom att hon gjort rätt för sig och betalat
sina skulder ! Så skall en slipsten dras. Och någon utmätning i lön verkar det inte
heller vara tal om det här året, trots att hennes inkomster är större än någonsin och
att hon inte längre har några hemmavarande barn att försörja ! 2016-05-31 slogs
det nämligen fast av Kronofogdemyndigheten att Elisabeth Andersson "saknar
kända utmätningsbara tillgångar för täckande av skulden". Och detta är alltså sagt
om en person som faktiskt hade en förvärvsinkomst på i snitt 35.000 per månad under
förutvarande år. Men KFM duger i alla fall som bete åt deltagarna i Lyxfällan !









1 kommentar:

  1. Men varför började du bry dig om hur Elisabeth Andersson lever, hennes bilar och hennes ekonomi från första början? Hade du haft en relation med henne?

    SvaraRadera